.

onsdag 30 december 2009

ag sitter ensam i ett hörn om du ser att tårarna rinner varför skiter du i det du som är den enda på jorden som kan stoppa floderna på mina kinder att rinna. Jag slänger en blick på dej men allt jag ser är att du vänder dej om och lossas att du inte såg mej. Men ändå är jag inte ensam jag är en av flera du sårat lämnat döende i ett mörkt hörn där man sakta får sitt hjärta ut slitet av sorgen och kunskapen om dina lögner om kärleken

Det var ett tag sen nu. Men det går inte en dag utan att jag tanker, saknar, drömmer om dej. Utan att jag ber om att få se dej ha dej nära i gen. Utan att jag saknar ditt skratt eller hur du kollade på mej. Men även om saknaden, sorgen är stor så är det en del av livet av kärleken.

Kan man älska någon samtidigt som man hatar den?Kan man någonsin vara säker på att det är äkta?Kan man leva utan den man älskar?Kan man någonsin veta svaren på dessa frågor?

När den du älskar den du skulle göra vad som hälst för skulle försvinna som om han eller hon aldrig hade funnits. Det är då det är viktigt att ha vänner någon som hjälper dej i genom den svåraste tiden. Någon som du. När jag var på botten kom en ängel till mej den ängen hjälpte mig upp på fötterna i gen. Men en ängel måste inte ha vingar och komma från himlen. Min ängel kom från trollhättan och jag lovar att aldrig glömma henne <333

Jag blundar och där är du och jag tillsammans. Jag öppnar mina ögon och där är du och hon... Jag vänder mej om och blundar igen men ändå ser jag bara er två. Vad jag än gör tänker jag på dej vart jag än går är du på något sätt där. Men det värsta är att du inte vet hur mycket jag älskar dej.

ojojoj gud skrev domma någon gong men men de är inte bra! haha har inget att gjöra ....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar